"Gyllene vinterfält och vårtecken"

" Gyllene vinterfält och vårtecken "

Som jag lovade er igår, så kommer här nu en rejäl bibba
med bilder från Hilleshögs dalar och bort mot Ålabodarna.
En härlig seneftermiddag när solens
varma ljus bäddade in både land och hav
 i de vackraste färger.

Eftersom det både har töat och fryst till igen
 så var det glashalt på stigarna
så vi gick på åkern för att hålla oss på fötterna.
Sedemera flög jag likväl i backen
men det var när jag skulle gå över stigen
och in på åkern igen.
Men jag klarade mig med några mörbultade ställen.

Det var ett helt nytt område för oss att se.
Förut har vi alltid gått ner till Hilleshögs dalar
uppifrån Glumslövsvägen, men det är en väldigt
lång promenad om man vill ända ner till havet
så vi körde ner mot Ålabodarna istället, och gick från
havet sett upp mot Hilleshögs dalar.
Ett helt annat perspektiv.
De av er som känner till geografin  där
förstår säkert vad jag menar.

Vi kommer definitivt att bese området
 från det hållet fler gånger,
både i vår och till sommaren.
Närheten till havet och att man till och med
kan höra bruset nere ifrån när vågorna slår in mot strand
är fantastiskt och rogivande.
Gissar att det blir en alldeles speciell
gynnsam akustik av inbuktande bergsvägar
och dalsänkor.

Det är en bedövande utsikt över sundet
och bakåt upp mot fält, hagar och dalar.
Det är svårt att se sig mätt!

Denna vackra eftermiddag, såg jag dessutom
de första snödropparna och vintergäcken för i år.
Bara det gjorde mig överväldigad och lycklig!
Våren är faktiskt på väg!
Var så god och njut av bilderna!

Det är verkligen något speciellt med att hitta
de första snödropparna, när det fortfarande är snö ute.
Vilda stod de i en slänt, redo att snart slå ut.

Vid sidan av och på lite olika ställen lyste det gult
av dessa små söta solar med nackkrås av gröna blad.
Vintergäcken! Ett säkert vårtecken det också!

Denna söta knapp och pistill är kvar från någon blomma
och det såg så härligt ut med ett helt gäng sådana som
glittrade i solen.

Dem som hade tappat taggarna på pistillen
var alldeles nakna och såg på spiken ut som en SPIK!
Vilken härlig humor man hittar ute i naturen!

Träd med barr stora som vippor.


Stegar och fårstängsel överallt!

 Höjder och dalar överallt. man lockas till att
fortsätta hela tiden. "Jag vill bara se hur det ser ut därborta..."
sa vi flera gånger. Man dras framåt av naturen!

Vissna fröställningar fick en gyllene ton i solen.

I en brant slänt framträdde grenarnas färg på ett träd
i orange och förstärktes förstås utav det gyllene ljuset.

Från den branta slänten såg man ner mot havet och hörde
vattnets och vågornas brytning mot strandkanten.

Med temperatur rätt mycket högre,
 hade jag gärna slagit mig ner
 i denna inbjudande tuva av gräs och njutit av utsikten.

 Söder över, mot Landskronahållet
såg vi dessa vackra klipphällarna och strandbitar.

Och mot norr såg vi mot Ålabodarna.

Man kunde till och med se Kronborgs slott och en av färjorna
från Helsingborg som snart är framme i Helsingör.
Förstorar ni upp bilden så kan ni även se där
färjorna kör in och ut ur hamnen,
då dessa är markerade med minifyrar
i grönt och rosa. Titta längst till vänster i bild.

Fler vackra fröställningar i det gyllenrosa ljuset.

På denna grenen hade det börjat växa mossa runt taggarna.

Dags att traska tillbaka mot bilen...
Nu ser vi den lillatrappan in i hagen(till höger) från andra hållet
och dem trapporna som vi gick ner för vid sidan av.

Här ser ni bättre vad jag menar.

När jag böjde mig ned vid översta trappsteget
för att titta på glittret i snön,
såg det så vackert med en strimma av träd och fält
precis längst upp på stigen. Om ni förstår vad jag menar.
Förstora bilden så är det lättare att se.

Jag älskar sånt som glittrar och jag ville försöka fånga det
med min kamera, så därför blev kanske motivet inte
det roligaste men glittret kom med.

Fälten och träden mot öster färgades alldeles
oranga av solen som började gå ner.

För var minut som gick blev det bara än mer orange.
Både jag och min man fascinerades hur klart

orange solen var denna kväll. Precis som en apelsin!
Ingen av oss hade någonsin förut sett den i en sån

klar och intensiv färg. Fantastiskt vackert!

Det var säkrast att gå här istället för på stigen med blankis.

Kajsa tyckte dofterna var underbara på åkern

och måste naturligtvis gnida sig i det.
Smaken är olika som sagt, haha ;-)

En vacker rastplats att duka upp lite fika på

nästa gång vi är här.
Varm choklad och kanelbullar sucktade vi efter

och önskade att vi haft med. 

Mer och mer orangefärgat över Öresund.

Nu är ljuset ännu varmare och mer orange och den

rosa bakgrunden har bytts ut till mer guldfärgat istället.

 

Det finns mer färg ute än man vid första ögonblicket ser.
Som på denna rosenbuske med kraftiga stjälkar

och vita stora taggar.

Fler frostnupna vissna blomsterställningar.

Och en stor vacker rostfärgad fröställning

av någon slags baljväxt.
*
Visst är naturen vacker?
Och även färgrik på vintern,

om man ger sig tid att titta efter.
*
Ha nu en riktigt skön helg och låt oss hoppas på

fler soliga och vårlika dagar denna helg!